Politik
I dagarna har vi lagt våran budget för kommunen 2015.
Bilar skapar frihet och är grunden i Köpings ekonomi.
Utan bilen stannar både Sverige och Köping.
Med nya typer av fordon och drivmedel kan både miljön och friheten värnas.
Har idag besökt Nibbleskolan tillsammans med Roger Haddad.
Mycket lärorik diskussion med Rektor, elever och lärare. Bland annat om att skolan inte kan lösa alla problem och att tydlighet behövs vad som är skolans ansvar och vad som är föräldrarnas.
Besök på Nibbleskolan
I den årliga företagsklimats rankingen faller Köping 50 platser till plats 200. http://www.foretagsklimat.se/koping
Företagarnas enkätsvar visar på en kommun där en attityds förändring behövs hos styrande politiker och tjänstemän.
Plats 257 i ranking avseende tillgång till kompetens duger inte för framtidens industristad.
Här behövs nytt styre!
Replik, Bärgslagsbladet 140430
Alf Bergström (28/4) påstår felaktigt att Folkpartiets skolpolitik bidragit till svenska elevers försämrade resultat och hänvisar till den PISA-rapport som presenterades i december.
Rödgröna företrädare har efter detta undvikit PISA eftersom dess rapportör Andreas Schleicher inför utbildningsutskottet i februari bekräftar att Folkpartiets skolreformer är de som behövs för att vända decennier av sjunkande resultat i Sverige. Eleverna som mättes våren 2012 läste dessutom efter den förra regeringens kursplaner. De reformer vi har beslutat har alltså inte omfattat dessa elever. Redan 2011 visade TIMMS-undersökningen konstant sjunkande resultat i matematik mellan sedan 1995.
Folkpartiet lägger om hela skolpolitiken. Fokus är på kunskap, lärarens insatser, lärarens behörighet och lämplighet samt mer arbetsro i klassrummet. Arbetsro är viktigt bekräftar PISA och Sverige har flest skolkare i mätningen. När Folkpartiet uppmärk-sammat detta lokalt som nationellt har Miljöpartiet gått till hård attack mot oss, vilket också förklarar varför de inte längre vill prata om PISA. Fokus i skolan ska vara på kunskapsuppdraget. Vi återinför nu lärarlegitimation och speciallärarutbildningen i Sverige och det är vi som nationellt satsar på högre lärarlöner på förstelärarna trots att vi har en kommunaliserad skola där kommunen är arbetsgivare.
Nu gäller det att locka fler till lärarutbildningen och med vår politik ser vi nu ökat söktryck, men mer behöver göras. Vi vill nu satsa över två miljarder på ett lågstadielyft för att till exempel anställa fler lärare och speciallärare i skolan eller göra mindre klasser. Folkpartiets åsikt är att satsning på lärarkompetens och speciallärare är avgörande för att vända resultaten, parallellt är det viktigt att ändra attityden om vikten av utbildning.
Roger Haddad (fp)
Riksdagsledamot för Västmanland, Utbildningsutskottet
Karl Ingström (fp)
Kommunfullmäktigekandidat, Köping
#därförfolkpartiet
Det har börjat vända för läraryrket. Det är ytterst välkommet och strategiskt viktigt för Sverige.
Antalet sökande till lärarutbildningar ökar kraftigt för tredje året i rad. Det visar ny statistik från Universitets- och högskolerådet som presenterades idag. Antalet förstahandssökande till lärarutbildningen är inför höstterminen över 22 000. Det är en ökning med 12 procent sedan förra året. Bottenåret för antalet förstahandssökande till lärarutbildningen var 2008. Sedan dess har antalet sökande ökat med 67 procent.
Antalet förstahandssökande ökar därmed betydligt mer för lärarutbildningarna än för högskolan i sin helhet. De lärarutbildningar där antalet sökande i år ökar mest är de inriktningar där regeringen i mars aviserade en examenspremie; ämneslärare i matematik/no/teknik där ökningen är 30 procent och speciallärare/specialpedagog där ökningen är 37 procent.
23 april kl.18.30 Ullvigymnasiets aula
I Köpings kommun har vi flera framgångsrika företag men också en stor sårbarhet i samband med kriser. Vi har som i flera andra platser i Sverige hög arbetslöshet och ett växande utanförskap.
Hur kan människor förverkliga sina drömmar?
Hur kan vår region göras mer företagsam?
Varför är EU och den inre marknaden så viktig?
Tom Ljungqvist
Västmanlands mest företagsamma person 2012.
Agneta Berliner
VD för ABB Industrigymnasium och tidigare chef för Handelskammaren Mälardalen i Västerås.
Monica Oldenstedt
VD Industri Qompetens Västra Mälardalen.
Anmälan ske här
https://www.facebook.com/events/828622030498988/
Mindre barngrupper i och stärkt inspektion av förskolan
Förskolan spelar en viktig roll för barnens utveckling. Regeringen satsar 200 miljoner kronor årligen 2015-2017 på att öka kvaliteten i förskolan. Medlen ska gå till att stärka Skolinspektionens verksamhet och göra det möjligt att inspektera inte bara kommuner, utan också förskolor på plats, till att höja kompetens hos förskollärare och förskolechefer samt till att få mer personal i förskolan.
Mindre klasser genom Lågstadielyftet
Lågstadiet är den viktigaste delen i skolan. Där läggs grunden för elevens framgång under resten av skoltiden och därför ska lågstadieeleverna få mer tid med skickliga lärare. Lågstadielyftet innebär 2 miljarder kronor per år till skolorna för att höja kvaliteten på undervisningen i lågstadiet (inklusive förskoleklassen). Skolorna får möjlighet att använda statsbidraget för att exempelvis minska storleken på klasserna, ha fler lärare i klassrummet, ha fler halvklasstimmar eller anställa fler speciallärare. Hur det ska användas bestäms av kommunen/friskolan. Dessutom ska fler lågstadielärare utbildas.
Tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder
Tidiga insatser är avgörande för att fler elever ska lyckas i skolan. Grundskolan ska bli tioårig och skolstart vid sex års ålder ska införas, genom att förskoleklassen inte bara blir obligatorisk utan en ny årskurs 1 i ett fyraårigt lågstadium i grundskolan. Med ett fyraårigt lågstadium kan fler elever nå kunskapskraven. Reformen, t.ex. de utökade rättigheter som följer av att förskoleklassen blir en del av grundskolan, beräknas kosta ca 1,4 miljarder kronor per år. Det ska kunna införas läsåret 2017/18.
Mer stöd till elever som behöver det
Kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda elever både läxhjälp och sommarskola framöver. Alla elever har inte tillgång till stöd och hjälp hemifrån, men skolan måste se till att alla elever, oavsett bakgrund, får det stöd de behöver. Kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda elever både läxhjälp och sommarskola framöver. och för detta föreslås 500 miljoner kronor per år. Dessutom ska fler speciallärare utbildas för att fler elever ska kunna få stöd i skolan.
Betyg och bedömning
Betyg ska införas i årskurs 4 läsåret 2016/17. Svenska elever får fortfarande betyg relativt sent medan många länder i Västeuropa ger betyg redan i lågstadiet. Betyg innebär tydlig information till elever och föräldrar och för att fler elever ska nå kunskapsmålen behövs det bättre uppföljning av elevernas kunskaper för att skolan sen ska sätta in rätt stöd och stimulans. Det ska också finnas kunskapsmål i läsning för årskurs 1 och nationella prov ska delvis rättas centralt och digitaliseras.
Nyanlända och utrikesfödda elever
Nyckeln till att lyckas i skolan är goda kunskaper i svenska. Det gäller inte minst elever som är nyanlända och andra elever med utländsk bakgrund. Flera förslag handlar om dessa elever, bl.a. ska nyanlända elever under de första fyra åren få totalt ca 400 fler lektioner i svenska.
Matematik och NO
Grundläggande kunskaper i matematik behöver alla i vardagen och matematikkunskaper är en förutsättning för många högskoleutbildningar. För att förbättra resultaten i matematik har Regeringen har utökat undervisningstiden i matematik med en timme i veckan i lågstadiet. Regeringen har också presenterat en motsvarande utökning i mellanstadiet fr.o.m. 2016/17 och nu presenteras aviseras en liknande utökning för högstadiet, även det fr.o.m. 2016/17. Fler lärare i matematik, NO-ämnen och teknik ska utbildas också.
10 000 fler platser i högskolan
För att möta ett framtida behov av fler lärare och förskollärare kommer lärar- och förskollärarutbildningarna att byggas ut. Regeringen gör även satsningar för att möta framtida behov av specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Utbyggnaden kommer ske successivt med mer resurser till universitet och högskolor från 2015. År 2018 motsvarar detta mer än 10 000 fler utbildningsplatser.
Störst betydelse för en elevs möjlighet att nå kunskapsmålen är lärarens agerande och kompetens. Det som händer i klassrummet är avgörande för hur mycket en elev lär sig. Ett steg i att stärka läraryrket i Köping har tagits genom att utse förstelärare. Köping har idag 10 förstelärare och siktar på 30.
Det är mycket välkomnande att Socialdemokraterna satsar på ökad lönespridning för lärare i Köping. Vi vill särskilt premiera många års erfarenhet och kompetens i den årliga löneutvecklingen. Jämfört med andra OECD länder ligger Sveriges lärarlöner på plats 22 av 32. Vi kan inte förväntas oss bättre placering i kunskapsundersökningar så som PISA än vad vi betalar våra lärare.
För att stärka läraryrket och skolan som attraktiv arbetsplats i Köpings kommun vill vi se höjda lärarlöner för alla lärare. Lärarnas lön och löneutveckling ska likna civilingenjörens. Det kräver uthålliga satsningar över en längre tid då lönegape är ungefär 10 000 mellan en lärare och en civilingenjör.
Vi välkomnar att flera partier nu också ser lärarna som nyckeln till en god framtida utveckling för våra barn och Köping
Karl Ingström
Vice Ordförande
Folkpartiet Liberalerna i Köpings Kommun
